Ibland undrar jag om man omedvetet känner på sig att det är en bra och viktig dag när man vaknar. Vaknade på toppen humör idag, trots dålig sömn, och bara kände mig stark, snygg och bra. Helt utan speciell anledning.
Går upp, väger mig. Blir inte ens besviken eller nedslagen när jag ser att jag har gått upp ett halv kg utan jag går och gör mig en kopp te, löser lite korsord och börjar leta träningpass på youtube.
Hittar några bra, inser att jag är helt löjligt svag men fortsätter igenom ett och ett halvt pass, sammanlagt 45 minuter POP pilates.
Sen ringer telefonen mitt i armdelen av träningen, precis då jag tror att mina armar kommer smälla av på mitten.
Det är arbetsförmedlingens nummer. Hjälp. Stäng av ljudet på tvn, några djupa andetag, samla mig.
Ja, hej det är Inger, Marie, Jeanette, whatever. Vi har fått in din ansökan om att få jobba hos oss... Bla,bla...
JAG SKA PÅ ARBETSINTERVJU I MORGON!
Det gäller 4 veckor heltid på arbetsförmedlingen som alltiallo. Typ kopiera papper och springa ärenden.
En kort anställning men jag tycker det är bra att det finns!
Efter samtalet ringde jag Elias och berättade. Sen drog jag igång några gamla goda låtar som jag så många gånger har dansat mig svettig till och bara dansade till svetten rann och jag hade fått ur mig lyckan som höll på att koka över i mig.
Kanske är svårt för andra att fatta hur mycket en arbetsintervju betyder för mig. Men efter snart 3 år som mestadels arbetslös och alla jobb jag någonsin sökt aldrig fått mer än nej, fast 90 % av gångerna så svarar dom inte alls så är en intervju helt otroligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar