Drömmer mig bort...

Det märks så tydligt nu när det böjar bli vår, och kanske till och med sommar på riktigt. Det är så självklart då.

Jag är inte gjord för att bo i lägenhet!

Jag känner mig så instängd och onyttig eller vad jag ska säga. Det fina vädret drar förbi och det enda jag kan göra är att sitta på balkongen. Men inte heller det är så vidare mysigt då jag måste ta en stol från köket eller sitta på golvet, för utomhusmöbler har liksom inte varit aktuellt här.
Visst det finns gräsmattor utanför. Mellan husen, där alla kan se, och jag känner ingen önskan att ligga och flasha mitt vinterbleka fläsk för 3 hyreshus. Inte heller med kläder på känns det lockande, är väl inge roligt att sitta i solen på en filt helt ensam...

Nej, tacka vet jag att bo i hus. Där har man att göra utomhus när det är fint väder, och man har en egen gräsmatta att ligga på.
Jag skulle vilja ha ett hus lite utanför en stad. Lagom långt ifrån allt. Med eget grönsaksland, så man har egen färskpotatis och kan gå och rycka upp en morot när man känner för det. Och vinbärsbuskar vill jag ha, och äppelträd, gärna något annat fruktträd också! Och en hängmatta... Underbart!

Det ska jag ha när jag blir stor!

Men vad smart skrivet...

"Så nu har jag en äkta guld ring värd några tusen på mitt finger som bevisar min och min pojkväns kärlek"

Så skrev en av de större bloggerskorna. Vad bra att hon skrev ut att den var dyr, annars kan man ju faktiskt betvivla deras kärlek. 
Men men, vi är alla olika. Vissa behöver hävda sig på det sättet.

Själv vill jag nog inte förlova mig. Känns som att nästan alla par sen vi gick i 9an typ har gjort det. Nästan som att det har blivit som en försäkring för att man ska stanna hos varandra och vara trogen. 
Tror man klarar sig utan ringar faktiskt, även fast det kan vara en fin grej.
Men skulle det någon dag bli så att vi förlovar oss, så vill jag ha en i silver eller vitt guld, för det är så mycket snyggare än guld och jag passar inte i guldsmycken! 

Nu ska jag ära frukost/lunch och ringa goplutten som är i Sthlm på studieresa. 

Prioriteringar

UnderbaraClara skrev för några dagar sen om vad hon prioriterar och att alla får prioritera som dom vill.
Vissa lägger massor med pengar på inredning, andra på kläder och smink och en del på festande.

Jag tycker inget av det är fel, man vet ju själv vad man helst vill ha. Men det ändras ju med tiden.
När jag gick i gymnasiet la jag hela mitt studiebidrag på 1050 kronor på fest. Alltså nya festkläder då och då, alkohol, cigaretter, inträde på krogar och buss/skjuts. Jag kan inte förstå hur jag fick det att räcka till då jag var ute minst 1 gång i veckan, ibland 2 eller 3. Men det var viktigast för mig just då, att ha roligt då skolan höll på att kväva mig.

Nu lägger jag största delen av mina pengar, när hyra och räkningar är betalda, på mat. Både mat att laga hemma och äta ute. Jag älskar att äta gott! Bästa jag vet är att pröva att laga någon ny rätt också blir det perfekt. Hade jag ytterligare några kronor extra så skulle jag bara köpa ekologiskt av allt.
Sen går ju en stor del också till resor, hem till Hälsingland och tillbaka. Tycker att det är synd att det ska kosta så gräsligt mycket att åka tåg. Elias och jag har räknat och det är billigare att åka Bubblan hem istället för att ta tåget om vi båda ska åka. Det är helt galet... Och synd, för jag tycker om att åka tåg.

Saker jag bortprioriterar är;

Kläder, för jag använder mest mjukiskläder, hallå jag går hemma och är arbetslös. Är inte heller något modelejon.
Smink, samma där, jag är ändå bara hemma. Dessutom använder jag knappt smink annars heller, mascara typ
Inredning, har inget behov av att göra det fint här då vi snart flyttar.
Godis, chips, läsk, har jag vant mig av vid.

Vi har alla ett val när det kommer till slantarna som blir över...